Det här är verkligen svårt. Det finns ju flera ögonblick som jag vill berätta om.

Vi hade precis kommit till Railey Beach. Det hade gått nästan en vecka av vår resa och vi njöt som tusan. Trots sjukdomar.

Men jag och B hade hört att det fanns en lagun på ön som vi gärna skulle vilja se. Så vi gav oss iväg för att leta reda på den.

För att ta sig till lagunen var man tvungen att klättra upp för ett berg

Och sen leta sig genom en enorm djungel

Det var ganska mysigt, förutom att en apa blev arga på oss och började kasta saker.
Vi såg aldrig vart den satt - men skrek och kastade saker gjorde den allt!

Vi kom aldrig till lagunen men vi hittade en av två view points som vi stannade till vid.

När vi stod och tittade ut, så slogs jag av den där känslan som säger frihet.
Det var en otroligt vacker plats och jag kände mig väldigt levande.
Kroppen skrek bara efter nya äventyr.