Oväntat Besök På Star Street
Vem - eller vad - är det som håller ett vakande öga på de boende på Star Street 66 i Dublin?
Högst upp i huset bor Katie, PR-chef på ett skivbolag. Hon tillbringar sina dagar med att hålla avdankade rockstjärnor kort och fundera över hur mycket cheesecake det går åt för att äta ihjäl sig.
På första våningen bor Fionn - en trädgårdsmästare som föredrar palsternackor framför människor.
På bottenvåningen huserar Matt och Maeve som är Väldigt, Väldigt Kära och som håller sin förtvivlan på avstånd genom att göra Dagens Goda Gärning samt äta kopiösa mängder choklad.
Men en mystisk besökare har precis landat på Star Street 66. Denna mycket säregna gäst kommer att föra med sig omvälvande överraskningar för husets invånare: en del ovälkomna, andra angenäma. Livet kommer aldrig att bli detsamma.
Jag brukar alltid gilla Marian Keyes böcker. Dom är i vissa fall lättsamma och ibland väldigt djupa - fast på sitt egna sätt.
Jag hade sätt fram emot att få läsa den här då jag köpt den. Men den visade sig ganska snabbt vara dels förutsägbart och väldigt väldigt dålig.
Misstolka mig rätt, tanken var väldigt god men utförandet var inte alls bra. Det tog inte lång tid innan man förstod vad det var som besökte Star Street och ämnet i den här boken blev lite överdrivet - enligt mig själv.
Då jag inte vill avslöja för mycket så kan jag i alla fall säga att det, i rikitga livet, är något som jag tycker är mysigt och självklart önskar mig. Någon gång.
Men det var rent av töntigt att läsa. Tyvärr..
Den här boken ger jag inte mycket!
0/5 stjärnor får den av mig!
Mrs McGinty Är Död
Hercule Poirot hamnade i en fridfull engelsk avkrok när han skulle utreda Mrs McGintys död.
Hans finsmakargom utsattes för ovanliga påfrestningar men också hans berömda grå celler. Att det i byns lummiga grönska dolde sig en mer förslagen brottsling än den man som redan dömts för rånmord verkade troligt. Men vittringen av det spår Poirot fick upp var långt ifrån färskt.
Det krävdes hans skarpsinniga slutledningskonst och skickliga överrumpligsteknik för att få den verkliga mordaren att träda fram.
Jag har alltid gillat deckare. Av alla slag. Speciellt böckerna skrivna av Agatha Christie. Dels för att jag på något sätt alltid lyckas misstänka någon och för att jag gillar att vara med i alla spekulationer.
Den här boken var nog en aning svår för mig. Kände aldrig att jag hade en misstänkt och slutet av boken var inte alls vad jag hade tänkt för början. För mig var den ganska långsökt.
Jag tycker att ni ska läsa boken, ni kanske hittar ledtrådar som jag missade.
Men jag ger inte boken mer än 2/5.
Hans finsmakargom utsattes för ovanliga påfrestningar men också hans berömda grå celler. Att det i byns lummiga grönska dolde sig en mer förslagen brottsling än den man som redan dömts för rånmord verkade troligt. Men vittringen av det spår Poirot fick upp var långt ifrån färskt.
Det krävdes hans skarpsinniga slutledningskonst och skickliga överrumpligsteknik för att få den verkliga mordaren att träda fram.
Jag har alltid gillat deckare. Av alla slag. Speciellt böckerna skrivna av Agatha Christie. Dels för att jag på något sätt alltid lyckas misstänka någon och för att jag gillar att vara med i alla spekulationer.
Den här boken var nog en aning svår för mig. Kände aldrig att jag hade en misstänkt och slutet av boken var inte alls vad jag hade tänkt för början. För mig var den ganska långsökt.
Jag tycker att ni ska läsa boken, ni kanske hittar ledtrådar som jag missade.
Men jag ger inte boken mer än 2/5.
Berättelsen Om Nick Traina - En Stråle Av Ljus
Det här är en berättelse om en ovanlig pojke med en lysande begåvning, ett hjärta av guld och en plågad själ. Det är en berättelse om en sjukdom, en kamp för livet och en kapplöpning med döden.
"Jag vill dela med mig av allt som hände - av smärtan,
modet, kärleken och allt jag lärde mig under min sons långa kamp. Jag vill att Nicks liv inte bara ska bli ett kärt minne för oss, utan något fint som också andra kan få del av.
Jag skulle vilja ge människor hopp och hjälp att se verkligheten som den är. Min förhoppning är att någon kommer att kunna dra nytta av det vi har lärt oss och kanske rädda ett liv"
Danielle Steel
"Jag vill dela med mig av allt som hände - av smärtan,
modet, kärleken och allt jag lärde mig under min sons långa kamp. Jag vill att Nicks liv inte bara ska bli ett kärt minne för oss, utan något fint som också andra kan få del av.
Jag skulle vilja ge människor hopp och hjälp att se verkligheten som den är. Min förhoppning är att någon kommer att kunna dra nytta av det vi har lärt oss och kanske rädda ett liv"
Danielle Steel
"En stråle av ljust" är en mycket tung bok som jag läste i somras. Den handlar om en pojke som heter Nick Traina som inte alltid är som alla andra barn. Hans mamma Danielle Steel gör allt för hennes son ska känna att han har det bra. Han är väldigt begåvad för sin ålder men man märker också att han är väldigt ostimulerad.
I den här boken har Danielle Steel skrivit om hela Nicks liv. Från dag ett till det tragiska slutet och låt mig säga, det har varit en kamp från dag ett. Jag har haft väldigt svårt att läsa ut den här boken då det är svårt att hålla känslorna på plats. Men jag kände att jag lärde mig något av det. Manodeprissivitet är en allvarlig sjukdom på så sätt att den inte går att bota. Denna lilla pojke på bara tonår fick diagnosen tillsammans med en hel rad andra problem. ADHD bl.a.
Det som jag gillade med boken var det att Nicks mamma var så pass öppen med allt. Hon lämnade inget åt sidan och alla vi som läser den här boken har full tillgång till hennes och hennes familjs liv. Jag som inte visste så mycket om dessa sjukdomar har nu lite mer förståelse för vad och varför. Jag kan tänka mig att en sådan bok kan vara bra att läsa, finns det någon där ute som sitter i samma sits men inte vet vad eller hur eller någonting. Så vet den personen att det finns fler som har det likadant och att med rätt behandling kan det stoppas!
Jag ger boken 5/5 men jag sticker inte under stolen med att det var svårt att läsa den ibland.
Shopaholic & Baby
Becky's life is blooming. She's working at London's newest fashion store, The Look, house-hunting with husband Luke (her secret wish is a Shoe Room)... and she's pregnant!
She couldn't be more overjoyed - especially since discovering that cures morning sickness. Everything has got to be perfect för her baby: from the designer nursery... to the latest, coolest pram... to the celebrity, must-have obstetrician.
But when the celebrity obstetrician turns out to be her husband Luke's galmorous, intellectual ex-girlfriend, Becky's perfect world starts to crumble.
She couldn't be more overjoyed - especially since discovering that cures morning sickness. Everything has got to be perfect för her baby: from the designer nursery... to the latest, coolest pram... to the celebrity, must-have obstetrician.
But when the celebrity obstetrician turns out to be her husband Luke's galmorous, intellectual ex-girlfriend, Becky's perfect world starts to crumble.
She's shopping for two... But are there three in her marriage?
Jag har ägnat ganska många timmar i sommar med att läsa diverse chick-litböcker. När jag och J var i London i somras så gick vi in på en stor bokaffär där jag snubblade över Shopaholic & Baby. Uppföljaren till boken jag precis läst. Det var ett måste - så den följde med hem.
Jag har inte alltid läst chick-lit. Eller jo, till en viss del. Men det är faktiskt Sophie Kinsellas böcker om Becky Brandon fd. Bloomwood, som har fått mig helt såld på den genren.
Det här är sista boken om Becky och Luke och den var enligt mig minst lika bra som alla andra. Det är lite svårt att förklara vad boken handlar om, på ett annat sätt än det som redan står. För det är precis va som hände.
Jag har en känsla av att jag gillar den här serien för att det är något som jag själv önskar sig en vacker dig.
Det var verkligen en bok som fick en på gott humör, trots det att stämningen inte alltid var så bra. Sophie har lyckats beskriva en persons viljestyrka, självständighet och driv på ett så roligt sätt så det är inte konstigt att man gillar boken. Böckerna.
Trots det att Becky inte alltid hänger med i svängarna, så lyckas hon alltid stå på sig själv och det tar henne vidare. Det är något som jag känner att jag vill ta till mig när jag läser om det.
Boken var mycket bra. Ett mysigt slut på en serie.
Har ni inte läst böckerna om Becky, tycker jag att ni ska göra det!
Varför inte önska sig i julklapp?
5/5 är betyget, helt klart!
Jag har inte alltid läst chick-lit. Eller jo, till en viss del. Men det är faktiskt Sophie Kinsellas böcker om Becky Brandon fd. Bloomwood, som har fått mig helt såld på den genren.
Det här är sista boken om Becky och Luke och den var enligt mig minst lika bra som alla andra. Det är lite svårt att förklara vad boken handlar om, på ett annat sätt än det som redan står. För det är precis va som hände.
Jag har en känsla av att jag gillar den här serien för att det är något som jag själv önskar sig en vacker dig.
Det var verkligen en bok som fick en på gott humör, trots det att stämningen inte alltid var så bra. Sophie har lyckats beskriva en persons viljestyrka, självständighet och driv på ett så roligt sätt så det är inte konstigt att man gillar boken. Böckerna.
Trots det att Becky inte alltid hänger med i svängarna, så lyckas hon alltid stå på sig själv och det tar henne vidare. Det är något som jag känner att jag vill ta till mig när jag läser om det.
Boken var mycket bra. Ett mysigt slut på en serie.
Har ni inte läst böckerna om Becky, tycker jag att ni ska göra det!
Varför inte önska sig i julklapp?
5/5 är betyget, helt klart!
En Shopaholic Får En Syster
Becky Bloomwood, nygift med Luke, trodde att de skulle leva lyckliga i alla sina dagar. Men verkligheten är inte riktigt så kul och romantisk. Becky har fått en strickt budget. Luke jobbar alldeles för mycket och är aldrig hemma. Beckys kompis, Suze, har en ny bästa vän. Becky själv har inget jobb och känner sig ensam. Till råga på allt uppför sig hennes föräldrar konstigt, de döljer någonting för henne.
Men när det visar sig vara en jämnårig syster till Becky blir hon alldeles lycklig!
De kommer att ha så mycket gemensamt, de kan shoppa tillsammans, välja skor tillsammans, få manikyr tillsammans... Eller?
Det här är den fjärde boken i serien om Becky Bloomwood, skriven av Sophie Kinsella. Jag har inte läst alla böcker i följd men det gör inte så mycket för man får lite av en uppdatering i varje bok.
Av alla chick-lit böcker som jar har läst så är nog det här en av dom härligaste, då det finns en story som för visso är ganska förutsägbar. Den är så pass lätt att den får dom flesta som läser boken att må bra. Den handlar om allt från shopping till protester men man känner sig väldigt aktiv och delaktig under hela boken. Den här boken speglar relationer mellan familjemedlemmar och känslor som jag tror att många känner av även i sin vardag.
Ibland hittar man sig själv i Becky och sen från ena sidan till den andra är man mer lik dom andra. Det gillar jag. Jag har aldrig blivit mer sporrad att lägga upp en budget som jag blev efter att läsa den här boken.
Boken får 4/5 då jag kanske tycker att slutet var lite väl förutsägbart!
Men jag gillar den ändå!
Läs den!
Men när det visar sig vara en jämnårig syster till Becky blir hon alldeles lycklig!
De kommer att ha så mycket gemensamt, de kan shoppa tillsammans, välja skor tillsammans, få manikyr tillsammans... Eller?
Det här är den fjärde boken i serien om Becky Bloomwood, skriven av Sophie Kinsella. Jag har inte läst alla böcker i följd men det gör inte så mycket för man får lite av en uppdatering i varje bok.
Av alla chick-lit böcker som jar har läst så är nog det här en av dom härligaste, då det finns en story som för visso är ganska förutsägbar. Den är så pass lätt att den får dom flesta som läser boken att må bra. Den handlar om allt från shopping till protester men man känner sig väldigt aktiv och delaktig under hela boken. Den här boken speglar relationer mellan familjemedlemmar och känslor som jag tror att många känner av även i sin vardag.
Ibland hittar man sig själv i Becky och sen från ena sidan till den andra är man mer lik dom andra. Det gillar jag. Jag har aldrig blivit mer sporrad att lägga upp en budget som jag blev efter att läsa den här boken.
Boken får 4/5 då jag kanske tycker att slutet var lite väl förutsägbart!
Men jag gillar den ändå!
Läs den!
Hypnotisören
I ett omklädningsrum på en idrottsplats i Tumba utanför Stockholm hittas en man brutalt mördad. Sedan återfinns hans fru och dotter lika besinningslöst ihjälhuggna i familjens radhus. Avsikten tycks ha varit att utplåna hela familjen. Men sonen överlever, svårt skadad, och när kriminalkommisarie Joona Linna förstår att det finns ännu en familjemedlem kvar i livet, en syster, inser han vikten i att hitta henne innan mördaren gör det.
Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet, och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken för att få en bild av händelseförloppet.
Däremed bryter Erik Maria Bark sitt gamla löfte att aldrig mer hypnotisera och en skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början.
Jag tycker att alla former av deckare är bland dom bästa böcker att läsa. Det är alltid spännande och på något sätt, självklart på avstånd, få möjligheten att leka lite detektiv själv.
Den här boken var väldigt brutal i vissa lägen, inte negativt men jag kommer inte sticka under stolen med att jag inte alltid hade lätt att släcka lampan när jag skulle sova.
Jag tror att jag hade hunnit hålla nästan varenda person skyldig för allt det som inträffar, innan den ganska oväntade tvisten kom i slutet.
Det är en bok som egnetligen är ganska svår att beskriva, så ni får nöja er med det som stått på baksidan av boken för risken finns att jag börjar avslöja för mycket. Tycker du också om att läsa deckare så är det här en bok som jag rekommenderar men jag har varnat dig, i bland är det lite för mycket detaljer även för min smak.
Boken är i alla fall skriven av Lars Kepler och är den första kriminalromanen i en planerad serie.
Jag ger boken 4,5/5!
Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet, och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken för att få en bild av händelseförloppet.
Däremed bryter Erik Maria Bark sitt gamla löfte att aldrig mer hypnotisera och en skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början.
Jag tycker att alla former av deckare är bland dom bästa böcker att läsa. Det är alltid spännande och på något sätt, självklart på avstånd, få möjligheten att leka lite detektiv själv.
Den här boken var väldigt brutal i vissa lägen, inte negativt men jag kommer inte sticka under stolen med att jag inte alltid hade lätt att släcka lampan när jag skulle sova.
Jag tror att jag hade hunnit hålla nästan varenda person skyldig för allt det som inträffar, innan den ganska oväntade tvisten kom i slutet.
Det är en bok som egnetligen är ganska svår att beskriva, så ni får nöja er med det som stått på baksidan av boken för risken finns att jag börjar avslöja för mycket. Tycker du också om att läsa deckare så är det här en bok som jag rekommenderar men jag har varnat dig, i bland är det lite för mycket detaljer även för min smak.
Boken är i alla fall skriven av Lars Kepler och är den första kriminalromanen i en planerad serie.
Jag ger boken 4,5/5!
Guccikrigen
Bakom det glamorösa namnet Gucci döljer sig en familj med en historia av svek, avundsjuka och till och med mord. Nu avslöjar Jenny Gucci, en före detta "Guccifru" hur det var att leva i en av världens mäktigaste familjer.
Jenny mötte den karismatiske Paolo Gucci i Florens och nio månader senare var de gifta. Hon kastades in i en värld av lyx som de flesta bara kan drömma om. Under tio år umgicks Jenny och Paolo med kungligheter och kändisar, semestrade på några av världens mest exklusiva platser och spenderade ofantliga summor på kläder och smycken. Men allt till ett högt pris - bakom modehusets glamorösa fasad dolde sig en familj som höll på att slitas sönder av rivalitet, girighet och interna strider. Det var mot den bakgrunden som de mörkare sidorna av Paolos personlighet började träda fram.
När Jenny slutligen försökte göra sig fri från Paolo och familjens inflytande lämnade han henne hemlös och utblottad. En rättsprocess som skulle komma att vara i tio år tog sin början.
Det låter för mig ganska spännande att läsa och det var den också. Fast jag måste säga att den inte levde upp till dom förväntningar jag hade på boken.
Jag började läsa den här direkt efter en annan självbiografi som för mig satte en ribba. Jag säger inte att boken var dåligt men jag fick en känsla av att man bara skulle tycka synd om huvudpersonen, Jenny.
Jag menar inte att man inte ska det, det här handlade om hennes kamp för att bli en självständig kvinna. Hur hon försöker skapa ett liv för henne och hennes dotter. Däremot gillade jag inte hur boken var skriven. Självklart är det hon har varit med om hemskt och hon är verkligen en stark person som tagit sig ur detta. Det är inte Jenny jag har något emot utan upplägget av boken, det kändes fel.
Det jag ger den plus för är för att man nu har lärt sig lite om familjen Gucci. Det kom fram saker som man verkligen inte hade en aning om innan. Eller inte jag i alla fall.
Jag fick mig en tankeställare angående deras märke.
Men i det stora hela var boken inte vad jag hade väntat mig.
Jag ger denna bok 2/5.
Jenny mötte den karismatiske Paolo Gucci i Florens och nio månader senare var de gifta. Hon kastades in i en värld av lyx som de flesta bara kan drömma om. Under tio år umgicks Jenny och Paolo med kungligheter och kändisar, semestrade på några av världens mest exklusiva platser och spenderade ofantliga summor på kläder och smycken. Men allt till ett högt pris - bakom modehusets glamorösa fasad dolde sig en familj som höll på att slitas sönder av rivalitet, girighet och interna strider. Det var mot den bakgrunden som de mörkare sidorna av Paolos personlighet började träda fram.
När Jenny slutligen försökte göra sig fri från Paolo och familjens inflytande lämnade han henne hemlös och utblottad. En rättsprocess som skulle komma att vara i tio år tog sin början.
Det låter för mig ganska spännande att läsa och det var den också. Fast jag måste säga att den inte levde upp till dom förväntningar jag hade på boken.
Jag började läsa den här direkt efter en annan självbiografi som för mig satte en ribba. Jag säger inte att boken var dåligt men jag fick en känsla av att man bara skulle tycka synd om huvudpersonen, Jenny.
Jag menar inte att man inte ska det, det här handlade om hennes kamp för att bli en självständig kvinna. Hur hon försöker skapa ett liv för henne och hennes dotter. Däremot gillade jag inte hur boken var skriven. Självklart är det hon har varit med om hemskt och hon är verkligen en stark person som tagit sig ur detta. Det är inte Jenny jag har något emot utan upplägget av boken, det kändes fel.
Det jag ger den plus för är för att man nu har lärt sig lite om familjen Gucci. Det kom fram saker som man verkligen inte hade en aning om innan. Eller inte jag i alla fall.
Jag fick mig en tankeställare angående deras märke.
Men i det stora hela var boken inte vad jag hade väntat mig.
Jag ger denna bok 2/5.
Tackar för gesten
Min dag har verkligen gått från bra, till stress till bra igen!
I morse skrev jag om en direktkontakt med en av mina senaste författare som jag skrivit om. Det kanske ni förstod?
Sen blev det stressigt på jobbet i och med en sjuk leverans som tog oss hela dagen - och då är vi inte klara än.
Efter det blev det en after work med A. Det var mycket trevligt, vi gick till O'Learys i Kista och ölade lite.
Kan det bli bättre?
Jo, för när jag kom hem fick jag ett sms av A där det stod: David Larsson har länkat till din blogg.
Det gjorde mig väldigt glad. Jag tar mig friheten att ta det som en komplimang och tackar och niger för den fina gesten.
I och med att jag kom hem ganska sent tänker jag inte skriva så mycket mer idag. Jag återupptar mitt skrivande imorgon och önskar alla en god natt!
Sov gott..*
I morse skrev jag om en direktkontakt med en av mina senaste författare som jag skrivit om. Det kanske ni förstod?
Sen blev det stressigt på jobbet i och med en sjuk leverans som tog oss hela dagen - och då är vi inte klara än.
Efter det blev det en after work med A. Det var mycket trevligt, vi gick till O'Learys i Kista och ölade lite.
Kan det bli bättre?
Jo, för när jag kom hem fick jag ett sms av A där det stod: David Larsson har länkat till din blogg.
Det gjorde mig väldigt glad. Jag tar mig friheten att ta det som en komplimang och tackar och niger för den fina gesten.
I och med att jag kom hem ganska sent tänker jag inte skriva så mycket mer idag. Jag återupptar mitt skrivande imorgon och önskar alla en god natt!
Sov gott..*
En liten notis till förra inlägget
Sanna B: Jag håller med. Helt tagen av "Jag är wanted..". Känns nästan som om man känner dig! Hehe..
Jag är Wanted: Sanna - tack tjejen :) Jaa... hela boken är ju jag så det är riktigt god feedback om du känner så :)
Det här tror jag gjorde min dag. :)
Jag är Wanted: Sanna - tack tjejen :) Jaa... hela boken är ju jag så det är riktigt god feedback om du känner så :)
Det här tror jag gjorde min dag. :)
Jag Är Wanted - alias David Larsson
Vill inte ursäkta mig, få förståelse eller få folk att tycka synd om mig. Vill heller inte bli hatad, vem vill det?
Men håret på armarna reser sig när jag snackar rån, tunga rån givetvis, indrivningar, inlåsningar, ekobrott och grovt j*vla våld. En brutal värld som var min vardag som yrkeskriminell i över tjugo år.
Sitter här idag, i en sketen kvart i Bangkok, med ett pris på mitt huvud, lyst av polisen och jagad av folk i den undre världen. Har knappt mat för dagen och där hemma väntar Jack, min son. Han undrar varje dag när jag ska komma hem. Hur svarar man på det?
Happy end, vad f*n är det? Boken är lika full av skit och grova brott som mitt verkliga liv. Men också min strävan och längtan efter att få komma hem, knata barndomskvarter och bara få sitta där, kanske på en parkbänk i trygg miljö och känna att allt är över. Välkommen till min värld. En brutal verklighet hur man än vrider och vänder på det.
David Larsson
En genre som jag gillar att läsa är böcker baserade på riktiga händelser. Den här boken var inget undantag för mig. Jag kunde inte släppa boken. Lunchraster drog ut på tiden (tur att jag har en så förstående kollega - som självklart också läste boken samtidigt), satt förbi mina stationer när jag läste under resor kommunalt och den höll mig uppe till mitt i nätterna. Det här är helt enkelt en bok värd att läsa.
"David Larsson" lämnar ingenting oskrivet i den här boken. Han berättar allt för oss läsare.
Inte nog med att händelserna i boken var spännande men alla förberedelser och detaljer som kom fram var helt sinnes. Jag kände mig som en av hans kompisar när jag läste boken. Såg gatorna han gick på och alla platser runt om, eftersom jag själv är uppvuxen på Söder. (var jag vid Mariatrogets 7 Eleven när han var där?) Jag är ju inte för kriminallitet men den här boken var ett sant nöje att få läsa. Dessutom tror jag att det var lätt att "fatta tycke för" David i och med att man märkte av en ånger hos honom. Mannen bakom den här boken är inte alltid stenhård. Det finns riktiga känslor även där. Alla är vi mänskliga och bör få en andra chans!
Välkommen hem "David"!
Det ska bli roligt att gå på hans seminarium den 29/5.
Spring och köp den här boken! Solklar 5/5 får den av mig!
Men håret på armarna reser sig när jag snackar rån, tunga rån givetvis, indrivningar, inlåsningar, ekobrott och grovt j*vla våld. En brutal värld som var min vardag som yrkeskriminell i över tjugo år.
Sitter här idag, i en sketen kvart i Bangkok, med ett pris på mitt huvud, lyst av polisen och jagad av folk i den undre världen. Har knappt mat för dagen och där hemma väntar Jack, min son. Han undrar varje dag när jag ska komma hem. Hur svarar man på det?
Happy end, vad f*n är det? Boken är lika full av skit och grova brott som mitt verkliga liv. Men också min strävan och längtan efter att få komma hem, knata barndomskvarter och bara få sitta där, kanske på en parkbänk i trygg miljö och känna att allt är över. Välkommen till min värld. En brutal verklighet hur man än vrider och vänder på det.
David Larsson
David Larsson heter egentligen något annat.
Detta är hans version av vad som hände.
Detta är hans version av vad som hände.
En genre som jag gillar att läsa är böcker baserade på riktiga händelser. Den här boken var inget undantag för mig. Jag kunde inte släppa boken. Lunchraster drog ut på tiden (tur att jag har en så förstående kollega - som självklart också läste boken samtidigt), satt förbi mina stationer när jag läste under resor kommunalt och den höll mig uppe till mitt i nätterna. Det här är helt enkelt en bok värd att läsa.
"David Larsson" lämnar ingenting oskrivet i den här boken. Han berättar allt för oss läsare.
Inte nog med att händelserna i boken var spännande men alla förberedelser och detaljer som kom fram var helt sinnes. Jag kände mig som en av hans kompisar när jag läste boken. Såg gatorna han gick på och alla platser runt om, eftersom jag själv är uppvuxen på Söder. (var jag vid Mariatrogets 7 Eleven när han var där?) Jag är ju inte för kriminallitet men den här boken var ett sant nöje att få läsa. Dessutom tror jag att det var lätt att "fatta tycke för" David i och med att man märkte av en ånger hos honom. Mannen bakom den här boken är inte alltid stenhård. Det finns riktiga känslor även där. Alla är vi mänskliga och bör få en andra chans!
Välkommen hem "David"!
Det ska bli roligt att gå på hans seminarium den 29/5.
Spring och köp den här boken! Solklar 5/5 får den av mig!
Nu är det dags för sängen och nästa bok för rakning.
Sushi för nybörjare
Lisa Edwards tror inte sina öron när hon får reda på att hon har blivit befordrad till chefredaktörsjobbet - i Dublin. Hon som var övertygad om att hennes nästa steg i karriären skulle vara att som chef för koncernens flaggskepp på Manhattan. Men istället får hon i uppdrag att starta ett nytt ungt, sexigt kvinnomagasin Colleen. Lisa känner sig förvisad till världens ände, men vägrar naturligvis att erkänna det för någon. Ashling Kennedy blir Lisas assistent på den nya redaktionen flr Colleen. Hon är Lisas totala motsats. En liten fröken Fixar-allt, som oroar sig för allt och därför har handväskan full med bra-att-ha saker. Ashlings bästa vännina Clodagh Kelly borde sväva i lycksalighet. Gift med drömprinsen, mor till två underbara barn, ett underbart hus. Så varför har hon på sista tiden känt lust att kyssa en groda?
Det här är en historia om tre kvinnors liv och deras längtan efter lyckan som kanske inte alltid finns där man tror.
Boken är skriven av ingen annan än den omtalade Marian Keys.
Som många vet är det här inte hennes första bok men det är fortfarande samma anda i den. Lättsam och rolig. Jag gillar att läsa chick-lit och den här boken var inget undantag.
Det var väldigt roligt att följa dessa tre kvinnor i jakten på lycka. Det kan spåra även för "vuxna människor". Det gillade jag.
Det går alltid att hitta någon likhet med karaktärerna i Keys böcker. Jag hittade någonting i alla tre. Det är bara det att jag inte kan sätta fingret på varje grej. Dock känner jag att jag strävar efter samma drivkraf eller pondus som Lisa hade. Inte på den elaka egoistiska nivån. Men det fanns någonting i hennes självstädnighet som jag önskar att jag själv hade. Ashling var utan tvekan den som var mest rolig i boken. Det var ganska lätt att följa henne och hennes vänner. Även där, i hennes lilla vänskapskrets, kände jag att jag ville vara med. Trots att det inte alltid hände roligheter så verkade det ändå som om dom hade det. Dom kunde alltid se över allt.
I Clodaghs vardags var det mer som att läsa om ens framtid. Det fick en att tänka på do's and don't's inför framtiden. Det fick mig att tänka på vad jag bör satsa på nu och inte vänta tills det är för sent.
Det var en bra bok men jag måste ändå säga att jag har läst roligare böcker av henne. Men jag ger boken utan tvekan en 4.
Det är som jag skrev innan en lättsam och rolig bok. Den får en på gott humör. Jag vet i alla fall att jag blev sugen på sushi!
Läs den!
Ny gren i den här bloggen
Sen årskftet då jag började läsa Twilight-serien har jag inte kunnat sluta läsa. Det ver jag att jag skrivit här innan. Jag bara maler och maler, vilket är mysigt. Jag önskar att jag läst mer än vad jag har gjort dom senaste åren. Men så tänkte jag att jag skulle kunna använda mig av det i den här bloggen. Varför inte skriva recensioner om böckerna jag läst här, någon gång ibland?
Det är ju inte så att jag är den enda som läser böcker?
På jobbet har vi börjat tipsa varandra om böcker som är bra och dåliga, så varför inte ge tips och få tips av er här på bloggen?
Nu kanske några av er tycker att det låter som en knäpp idé men jag hoppas att det finns någon där ute som gillar idén. Så jag kör mitt race och ser vad det blir av det! :)
Lägger upp min första recension här om bara några minuter. Dock var den enligt mig ganska svår att skriva om. Så döm mig inte! ;)
Pusspuss..*
