Dom senaste månaderna har jag gått och funderat. Jag har väl försökt att "förneka" det men på något sätt kommer jag alltid tillbaka till samma tanke och samma slutsats.
Jag har en del mål som jag försöker uppnå just nu. Tyvärr så har jag kuggat på allt. Inte bara körkortet utan även matten la jag ner. Jag vill ju fortfarande nå upp till dom målen. Jag kommer absolut inte att sluta sträva efter det.

Det här som jag har konstaterat nu är något som jag vet att jag är ensam om att tänka. Hur mycket jag än försöker "glömma tanken" så kommer den som sagt alltid tillbaka. Vet inte riktigt hur jag ska kunna släppa det.
Försöker fokusera på körkortet, söka matten igen, flytten och eventuellt komma in på det jag vill plugga. Önskar bara att det på något sätt skulle vara ok med det. För det är mycket som det är. Trillar ändå tillbaka..

Är det inte dags att gå lite längre?
Fast samtidigt, varför har jag så bråttom?