Jag vet inte om jag kanske är ensam om denna känsla jag tänkte berätta om nu. Jag tror inte det egentligen. Men det finns inget skönare än att gå upp på mornarna med sin kopp kaffe och sitta i soffan medan det blir ljust ute. (nu i detta höstmörker)

Det jag inte själv förstår är varför jag inte njuter av det till fullo. Jag har alltid massa saker som jag ska göra eller känner mig skyldig till att göra. Sen har jag, som vissa av er märkt, en tendens att sitta uppe halva nätterna istället för att gå upp tidigt. Hur härligt skulle det inte vara att gå upp, kanske ta sig en morgonpromenad, för att sedan komma tillbaka hem och just sätta sig i soffan med kaffe och frukost?

Även om du inte ska upp och jobba. Det känns som att jag skulle få ut så mycket mer av min egna tid om jag gjorde så istället..
Eller tänker jag fel?

När vi bodde i Råcksta kände jag inte samma sak. Jag förstår egentligen inte varför?
Men det tar väl en stund innan man kommer till insikt.

Att gå upp tidigare på mornarna och sedan komma ut i den friska luften kommer få mig mycket piggare på dagarna, samtidigt som det är sunt att komma ut och röra på sig. Vad gör jag?
Jo, jag springer runt på jobbet lite grann men mer då?

Jag tror att jag har börjat tänka i dom banorna att jag ska börja plugga. Då mer än någon annan gång måste jag ha min egna tid samt att jag måste ha den självdiciplinen. Jag tänker bara på vad Linda sagt till mig, om inte hon får sin tid, säg på gymmet. Då mår man inte bra efter ett tag.
Hon har sin tid på gymmet, varför kan inte jag ha min tid ute på stigarna i Väsbys skogar?

Precis när vi hade flyttat ut hit så sa jag att jag skulle börja med mina promenader. Vad hände?
Jag är LAT!
Det är dags att jag tar tag i mig själv och gör dom saker jag vill göra. Med promenaderna som en början. Allt det andra det kommer i sinom tid.

Även fast jag öppnar så ställer jag klockan tidigare och går upp på en promenad. 06.00. Jag känner att jag hellre satar på ett bra socialt liv med sambo, vänner och familj istället för tv:n. 

Fast nu, måste jag ändå titta på idol.
Hörs senare!

Puss på er nu när vi inte kan undvika hösten mer..*