Då var det här sista dagen för mig som 22-åring. Jag kommer aldrig vara med om det igen.. Vad skumt det känns. Det är ganska svårt att inse att man blir äldre och att det kanske är dags att göra något av sitt liv. Men samtidigt är det något som säger "varför stressa?".

Jag har ett mål med detta år. Inte bara tills jag fyller 24. Utan jag vill ha åstakommit detta redan vid nästa årskifte. Det är att komma in på den utbildning jag vill gå. Det vill säga i Växjö.
Om man siktar in sig på det här redan nu, så blir det kanske ingen chock när man väl kommer in. (känns som jag skrivit om det här ganska nyligen)

Jag lämnar det här med mål och sånt. Måste dock få prata av mig lite ang. jöken. Här fick jag reda på för vad är det nu, 1 vecka sen att jag kommit in. Kursen var då redan igång sen, säg 2 veckor. Jag väntar fortfarande på att få mina inloggningsuppgifter så att jag kan börja. Det kommer tydligen ta en vecka till på grund av en massa missförstånd.
Är det bara jag, eller kommer jag få en massa att göra när kursen väl kommer igång för mig?

Eller det kanske bara är jag som är otålig och vill börja!