Jag har funderat ett bra tag nu och för varje gång tanken slår mig så känns det mer och mer. Det är inte dåligt, det är snarare så att jag känner att det är tråkigt att mycket tid har gått till spillo. Jag har alltid lyckats ta mig vidare och det är något jag är ganska stolt över mig själv för. Många har förmågan och gå runt och älta samma sak om och om..

Jag ältar men jag gör allt för att ta mig vidare.

Känner just nu bara en saknad. Hoppas att det går att göra något åt det.. Men om inte, så finns det inte så mycket jag kan göra åt saken.