Jag vet inte hur jag ska börja. Jag känner bara att jag måste skriva av mig lite.

Problemet är att jag inte vet hur jag ska skriva för att det fortfarande ska vara smakfullt. Jag vill inte att någon läser detta inlägg och sedan anmäler eller så.

När jag var på väg till jobbet i morse så tog jag bussen till stationen. (råkade punktera ena däcket på vår bil för någon dag sedan)
När jag är på väg upp mot perrongen händer en hel del skumma grejer. Saker som jag inte riktigt verkar uppfatta. "Det verkar som om någon blivit påkörd" säger en man till kvinnan i spärren, en kille kommer nerstapplandes från trappan med en kvinna vid sin sida som säger "Han är i chock, såg du när det hände?"

Vid detta läge började jag fatta vad som hänt.
I och med att allt började klarna för mig så vände jag halvägs i trappen för att ta mig neråt igen. När jag vänder mig om så råkar min blick glida över någonting på spåret.

För att, som sagt inte få det här inlägget att bli obehagligt, så lämnar jag inga detaljer. Men det var bland det mest obehagliga jag har sett i hela mitt liv.

Självklart är en sån syn obehaglig. Men på något sett var det som att en händelse i mitt förflutna sprang ikapp mig. Någon som inte bör tittas på med dom ögonen. Jag har haft en sån konstig känsla med mig hela dagen. Jag vet inte hur länge den kommer hänga med mig. Jag kan bara säga att den har fått mig att tänka.

Jag märker att min text inte hänger ihop för någon som inte är jag just nu.
Så jag ska sluta skriva.